så långt som ögat når, och så långt som benen går

Så har man blivit sjuker. småsjuker i alla fall. ont i halsen, svullna halsmandlar och ont i huvudet. så går det när man har för lite kläder på sig. sen är det väl såna tider nu också.

är lite rädd att jag ska smitta min lilla kille igen. det har jag redan gjort en gång, och stackaren var täppt i näsan i en vecka, skrek mycket mer och oftare och var inte alls lika pigg som vanligt. Försöker att inte pussa på honom så mycket, försöker hålla tassarna borta. men risken är stor att han blir sjuk igen då han hela dagarna sitter fastspänd på mig och han får mina utandningar på sig. Sen har lilleman fått rodningar i vecken på halsen, så nu har jag lagt potatismjöl. Vet ni vad det gulligaste är? Man måste lyfta på hans stora tjocka gulliga dubbelhaka för att komma åt.
Min kille han är duktig. Han har fått syn på sina händer, han sitter och krokar fingrarna i varandra, tittar med stoora ögon och putar med munnen som att han är förvånad. Och jollrar gör han. Ofta och mycket. jag tror jag smälter. min kille är så duktig, och fin!

Jag älskar dig Benjamin, du är ljuset i mitt liv!

Nu är jag iordninggjord. bara väskan som ska packas och Benjamin som ska göras iordning och matas. Ska åka till Ikea med Linda och mamma, kanske Daniel också om han hinner från jobbet. 

Ikväll sover vi hemma hos mamma, eftersom hon och Linda ska ha hand om Benjamin imorgon. Han ska sova där. Jag och daniel har en barnfri dag, vi ska gå på massage och försöka koppla av hela dagen. Gud vad skönt. Dock undrar jag hur jag ska klara mig utan min stjärna i livet en hel dag och en natt. 24 timmar utan mitt livs syre. Jag kommer sakna honom ingen tvekan om saken, klarar jag mig? Jag har inget annat val. Benjamin kommer få det roligt hos moster och mormor, så jag behöver inte oroa mig. Men min sötnos..

Sådär. Nu kom jag och Benjamin just hem från pappa. Skulle egentligen ha tränat innebandy igår igen, men varken jag eller Benjamin var så sugna på det. Båda var trötta och grininga, så vi stannade hemma hos pappa och åt god mat och tittade på greys anatomy!

Vid 4 ska jag vara inne i stan igen. ska möta linda och hon ska köpa mig ett par leggings eftersom mina är på tok för stora. "är du koko emma, tror du att du väger 150 kilo eller? Sen när började du dra M i byxor..." Sen ska vi möta Daniel, kanske gå lite på stan och sen ska hon sova här. trevlans. Får se vad som händer mer ikväll, me den bönan vet man aldrig..

orkar inte skriva mer. ska försöka vila lite nu när Benjamin sover i vagnen. har en dålig dag, trött och mår dåligt.

Sitter hemma hos Josefin nu. Vi ska snart iväg till Huddinge sjukhus, och sen ska vi in till stan och köpa underkläder. Möter Daniel där också!
Benjamin ligger i vagnen och sover lite nu, han sov ingenting i natt stackaren. Han får sova lite nu och sen ska han få komma upp. han måste äta och bytas på innan vi ska bege oss iväg 14.30.

Jag sökte ingen  uppmärksamhet i förra inlägget, men..;
Tack Terés för att du är så himla snäll. det är du jämt och du gör mig positivare.
Och tack till dig I eller J, eller vad du kommenterade i. jättetack för tipset, jag måste prova. you made my day! (förutom Josefin och Benjamin då, eftersom vi umgås nu!!)

Det är så jävla orättvist. Jag mår så jävla dåligt över det. Gråter när jag duschar, när jag ser mig i spegeln. Känner mig äcklig och får ångest. mina bristningar. Satt och läste en blogg, en tjej som är mamma till 2 barn, hon hade bikini på sig på bilder. inte en jävla bristning, ingenting. helt jävla perfekt var hon. jag har bristningar från naveln och ner, runt hela kroppen, ner på rumpan, på låren. dom är heller inte tunna, dom flesta är över en halv cm breda. dom är många, stora, äckliga och får mig att må så sjukt dåligt vareviga dag.

skrev om det förut, i ett inlägg, när jag var gravid. Då var dom inte lika många, inte lika äckliga och stora. Gissa hur jag känner mig nu om ni jämför med det. kom inte och säg att det är smällen man får ta när man blivit gravid. det är lögn. jag hade otur (som vanligt) och det är synd om mig!

det är inte bara jag som tycker såhär. tycker dom förstör mig.
"oj dina bristningar är inte roliga", "stackars dig, jag förstår om du inte vill visa dig" eller bara ett enkelt och förvånat "ojdå"

Daniel har redan åkt till jobbet, han ska provjobba idag med Sandra. Jag hoppas att det går bra, och det är jag ändå rätt säker på att det gör. Ska åka ut och möta dom båda i Tumba vid 16. Sen ska jag väl antingen hem till Sandra eller pappa och få lite mat i magen. För, håll i hatten, idag ska jag prova träna lite innebandy igen. Daniel har med sig alla saker till det, så jag bara har med mig det övriga som krävs när man ska vara borta en längre tid på dagen och när man sedan ska sova någon annanstans än hemma.

Är lite nervös. Lär aldrig orka, aldrig kunna prestera bra. Men jag ska bara vara med lite, jag är sugen och Peter frågade mig igår. Kan ändå inte gå fullt ut, som förut. Men jag kanske ändå kan prestera mitt max i dagsläget.

Har fått två förslag till hjälp med att komma tillbaka med innebandyn helt. Fått två chanser. Träna med Fredde, vilket skulle vara guld. eller träna med damer utveckling, dvs den äldre generationen av damlaget. Ska prata lite med Fredde sen när han kommer hem från Mexico och kolla om han verkligen menade allvar. Om han gjorde det, så kommer jag vara tillbaka snabbare än utan hjälp.

Snart kommer min familj hit. min andra familj som jag inte bor med. Walbergfamiljen. måste städa enligt Daniel. Vi började igår men hann inte klart. Varför måste jag städa undrar jag? Dom har levt med mig under alla dessa år och vet att jag inte städar. Är det rent och snyggt här hemma vet dom att det är fake. Dom vet att det ligger intryckt i alla olika typer utav skrymslen. Jag tycker inte om att städa, tror jag ska skita i det. jag gillar inte städat, såvida inte någon annan gjort det åt mig.

Hur gick det där med att vara nyttig? Dom som känner mig vet att det där bara slutade i rent och skärt skitsnack. Jag var faktiskt ute och sprang samma dag som jag skrev det. sprang (halkade fram på is) kanske 1 km på sin höjd, och sen när jag kom hem höll jag på att svimma så jag la mig ner på hallgolvet. var väl mer eller mindre i det där stadiet man kallar koma. kanske inte, men inte så långt ifrån som man kan tro.

och mitt sötsug har varit enormt på senaste tiden, speciellt efter jag fött barn. det är ännu starkare och värre efter det, som om det inte var illa nog tidigare i mitt liv.
Idag bakade jag en kladdkaka och vispade ihop vaniljsås, bara för att stilla mitt sug. Insåg att jag inte alls gillade smaken, utan jag bara ville känna fettet, sockret, kalorierna i min mun. När jag ätit upp hälften så mådde jag så illa, så jag tröck i mig lite till innan jag ställde in det i kylskåpet.

Jag är så jävla svag. helvete

Skulle ju egentligen baka med Daniel och Benji igår, men det hanns inte med. Köttfärssås och snäckmakaroner stod klart på spisen när Daniel kom hem från jobbet och affären. När jag skulle skriva ner receptet såg jag vad jag hade glömt att be honom att köpa. Jäst! Hur bra wienerbröd blir det om man bakar utan jäst? antagligen blir det inga alls, så vi fick skippa konditorlekarna. Får baka i helgen istället.

Kanske ska baka en kladdkaka idag istället, jag och Benjamin. Men det lär bli svårt att fotografera när det bara är han och jag. jag måste ju hålla i plutten hela tiden, och med en kamera? Kanske inte går.

Benjamin är jätteduktig, mer om hans framsteg i hans egen blogg lite senare.

Idag blir våran ögonsten 2 månader!
För varje kort, blir han äldre och äldre. Det första kortet är från BB, jag hittade båda mina killar sovandes när jag kom tillbaka in i rummet, och det sista kortet är från häromdagen! Oj vad han har växt, men är fortfarande lika bedårande!!!

jag måste vara något av en människohatare. jag blir så fruktansvärt äcklad av vissa människors beteende och faktiskt även utseende. jag menar inte att jag blir äcklad för att någon inte faller mig i smaken. jag menar att jag blir äcklad över tjejer som är orangea i ansiktet och vita på kroppen. När dom trycker upp sina minimala bröst med push-up bh och putar det allra mesta dom kan, drar ner sina toppar så långt som det går så man ska kunna se de former dom åstadkommit. ännu värre är det när dom platinablonderar sina hår och låter bhn sticka fram bakom kläderna. vad är det egentligen för bekräftelse dom saknar och trånar efter? jag mår illa!

såg en länk till en blogg på www.whot.blogg.se : http://desireenilsson.blogg.se/, med risk för att öka hennes läsarantal, men vafan, skojar människan?

har så fruktansvärt ont i magen. har ätit frukost bestående av 2 avocados. tillhör inte vanligheten, men man kan väl lika gärna slå till när det finns i kylen. gott var det i alla fall.

funderade på att åka in till stan idag. men jag har inte duschat än och nu är möjligheten förbi, så det verkar mer avlägset än jag först trodde. får se. vi går antagligen ut på en promenad lite senare jag och Benjamin. Nu har jag bestämt mig, mina sista extrakilon ska bort. ingen mer B&J, inget godis. frukt får bli godis! inget mer "jag tar den lätta vägen", jag får ta mig i kragen och göra något åt saken.
hoppas på innebandyn snart också. Fredrik har erbjudit sig att hjälpa mig tillbaka. jag behöver hjälpen, det gör jag verkligen. varje liten situps tar emot nu. jag ska tillbaka, jag måste. jag kommer bara ångra mig sen annars!