så långt som ögat når, och så långt som benen går

benjamin leker med mitt tålamod. han skuttar runt, vänder och vrider sig fram och tillbaka. han vrider sig så mycket och så kraftigt så hela min mage rör på sig. det känns som att han flyttar på vartenda organ i min kropp som ligger runt honom, i vägen. han klämmer på min kissblåsa och han sparkar på mig inifrån.
till en början kan detta vara gulligt, ren lycka, att få känna sitt barn inom sig. och det är lycka fortfarande, även om det nu på senare tiden bara gör ont och är obehagligt. det passar sig inte alls att han är såhär pass aktiv i min mage.
jag mår bara dåligt utav det, även om jag förmodligen ska tänka på att han bara vill ha min uppmärksamhet..