så långt som ögat når, och så långt som benen går

myskväll ikväll framför tv:n med älsklingen. ska titta på idol och säsongspremiären av desperate housewives :)
sen ska vi prata igenom saker och ting också. viktiga saker som vi inte pratat om..
och jag ska börja fundera ut vilka jag vill bjuda på babyshowern som dom kirrar åt mig dom små sötnosarna!

benjamin leker med mitt tålamod. han skuttar runt, vänder och vrider sig fram och tillbaka. han vrider sig så mycket och så kraftigt så hela min mage rör på sig. det känns som att han flyttar på vartenda organ i min kropp som ligger runt honom, i vägen. han klämmer på min kissblåsa och han sparkar på mig inifrån.
till en början kan detta vara gulligt, ren lycka, att få känna sitt barn inom sig. och det är lycka fortfarande, även om det nu på senare tiden bara gör ont och är obehagligt. det passar sig inte alls att han är såhär pass aktiv i min mage.
jag mår bara dåligt utav det, även om jag förmodligen ska tänka på att han bara vill ha min uppmärksamhet..

jag är nog ganska usel. mår skit idag igen. förmodligen feber. gick upp imorse, kände mig som en fet ko, men begav mig ändå till bussen. hade 3 minuter på mig från dörren till busshållsplatsen, men jag hann pga att den var försenad. var dock proppat med folk, så jag fick stå med kära benjamin. hade varken ätit frukost eller tablett, så benen höll på att ge vika och jag spy, men jag stod kvar. sen var tågstationen proppad med folk, och jag trodde inte att jag skulle komma på, men det gjorde jag! fick panik när dörrarna stängdes bara, då jag var tvungen att ta mig av. ville helst inte spy på tåget eller svimma mitt i folkhavet. tog mig ut på nästa station och satt i sundbyberg och hade varken orken till att ta mig till skolan, eller att ta mig hem. så jag satt där ett tag, tog tåget tillbaka och väntade på bussen. daniel fick sjukanmäla mig och sen tittade på vi på ett avsnitt vänner innan han åkte till jobbet, en timme tidigare än nödvändigt. skulle spela pingis eller nåt.. hur kul nu det kan vara!

nu har jag frysit ett tag, så jag sitter nerkurad med ett täcke i datastolen och funderar på vad jag ska göra. jag mår ruttet, men då får jag alltid panik. vad ska man göra liksom?, när det enda man tänker på är att man mår dåligt. jag vet inte, jag stressar iallafall upp mig ännu mera. har ätit massa skorpor och druckit en halvliter oboy. får inte ta tablett nu, den hjälper inte om jag blandar med mjölkprodukter. så nu är de kört också.

antar att det blir ganska mycket uppdatering idag. känns liksom lite roligare när den är ball! sen ska jag väl även nyttja tiden till plugg och läsning ur boken. men det får bli lite senare..

har också kommit på att jag tröttnar på att skriva i bloggen då jag har trista rubriker. "Måndag" hur kul är den liksom? nej nu ska jag ha delar ur låtar och sånt igen. det är så mycket ballare.

Nu har jag legat vaken ett tag i sängen, ätit upp ett paket toffifee och läst ur boken jag lånat av maria. "Den tusende gången" tror jag den hette, och jag kan knappt läsa den utan att böla. Det har blivit så att jag läst högt för daniel dom saker som jag tycker varit värst, för ja inte kan hantera det själv. jag måste liksom få det ur mig, att det inte bara är jag som vet om skiten. jag tror inte alls att detta är ett populärt beteende från min sida, då han mest suckar. hans tröst, när jag grät över boken, var till och med värre än om han inte sagt något. så det resulterade ju inte i någonting bra iallafall. men det kanske var tanken också, och göra så jag slutar vara så blåögd.

Vid halv 12 ska jag sitta på bussen påväg mot jobbet. vid 15 ska vi samlas hemma hos mamma. hon fyller 45 år. Det gör pappa och min farbror också, fyller år alltså. men dom fyller 5 år mer. och det är ju någon milstolpe i livet att fylla 50 har jag märkt. 50årskrisen kanske tar slut? vet inte när jag ska träffa dagens herrar eftersom dom inte ska hem till mamma. annars får det väl bli telefonsamtal och sms! Vi får helt enkelt se..

Nu ska jag springa in i sovrummet med vaniljglass och hallon, sätta på en skiva vänner och njuta för att det är helg en dag till.

favoriter:

jag skulle vakna mitt i natten
och gå upp och ta en långpromenad
jag skulle låta blicken möta andra ögon
i en främmande stad

jag skulle pröva mina läppar mot nån annan
om du lämnade mig nu

jag kanske skulle söka upp
kontakter som jag tappat
som jag varit med
förut nånstans

det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten
men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
ingen känner mig
så väl som du
jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu

sitter och läser igenom gamla inlägg från min gamla blogg. publicerar några om jag hittar några som betyder nått eller som bara är töntiga eller vad som helst. riktigt kul är det att läsa i alla fall, kanske är därför man har blogg.

"Kom just hem från en mardrömsträning. Inte alls jobbigt eftersom ja fick en liten behandling av peter när dom körde lite styrka (men ja tog igen lite efter), men det gick så fruktansvärt dåligt och mitt humör skönk från 10 rätt ner till minus. Jag orkar inte ens stå på benen, jag är jättesvag just nu. Jag har sovit och ätit för en vecka på två veckor. Jag ligger en vecka minus. Men jag har jättesvårt att somna om nätterna, vaknar titt som tätt och bara tänker. Sen kan ja inte äta, det går inte. Nu får jag i mig lite frukost (ibland), en macka i skolan och lite lunch och det klarar jag mig inte på. Jag måste försöka bättra mig, för det märks överallt. Idag åkte jag bussen hem från skolan med kramper i magen och dom håller i sig fortfarande, kanske har nämnt det redan men kroppen vill bara vika sig. Det är väl som My säger.. My, du har nog rätt!"

är så förbannat jävla ledsen, arg och trött. har inte ens en god jävla anledning.


det verkar stämma de hulken sa idag om egenskaper man har pga sitt stjärntecken...

detta inlägg är först och främst till den personen som kommenterat i namnet: intresserad och imponerad

1. SHIT är du gravid? :O är det inte jobbigt, att vara så ung och snart bli mamma?
- Ja, jag är gravid. du kan inte ha läst bloggen länge om du upptäckt detta nu, men det är alltid kul med nya läsare. jag tror att det finns för och nackdelar med att vara både ung mamma och att föda sitt första barn vid 30. jag kommer tex. ha mer energi till att ägna mig åt mitt barn än äldre personer som lättare blir trötta när dom springer efter barnen hela dagarna i sträck, samtidigt som 30åringar förmodligen känner sig säkrare på saker och ting, och beter sig mer vuxet. visst tar skolan, privatlivet och mina fritidsintressen stryk av min graviditet, men jag har själv valt detta och jag kan inte skylla på någon annan än mig själv.

2. blev du glad över att bli gravid, alltså ville du behålla barnet eller fick du inte göra abort?
- Jag kommer ihåg att jag varken blev överlycklig eller jätteledsen över beskedet. jag trodde inte att jag var redo, blev mest tom i kroppen och undrade hur det skulle bli. jag blev förstås rädd, för jag visste vad som komma skulle. valet mellan abort och att fullfölja. ligga vaken på natten och gå igenom för och nackdelar i huvudet. ligga vaken och tänka i flera timmar och sen komma på att jag ska lita på magkänslan. sen försöka sova och inse att jag har tappat bort magkänslan och hjärnan och det enda som kan styra är hjärtat, och det säger bara en sak. jag är en sån person som tycker att abort är upp till var och en, men aldrig något som jag skulle kunna tänka mig. jag vill ta ansvar för det jag gjort, och jag kan ju inte säga att det var planerat, men heller inte oönskat.

3. hur gammal är din pojkvän?
- Daniel 21 år och prick 5 år äldre än mig, vi fyller år på samma dag!

4. och hur tog din familj att du var gravid?
- dom tog det lite olika. min mamma förstod mig och stöttade mig precis så som en mamma ska och bör och det är jag jätteglad för, eftersom hon skulle kunna reagerat annorlunda. mina systrar blev också jätteglada, och det är dom fortfarande. respektive tror stenhårt på att just hon ska bli den bästa mostern utav av dom två. men jag är säker på att benjamin blir precis lika nöjd med båda, eftersom dom är så pass olika.
min bror, han har alltid beskyddat mig, enda från den dag jag föddes. han har varit lite mer skeptisk, och frågat mig om det är det här jag verkligen vill, om jag vill ha barn nu, spendera mitt liv med daniel och om jag kan se någon framtid för oss tillsammans. sen tycker han att det inte är något speciellt att bli morbror, men det tror jag han tycker ändå.
mitt förhållande till min pappa blev lite ansträngt när han fick veta. han blev riktigt arg, kastade praktiskt taget ut mig, och sa upp kontakten. efter att folk pratat vett i honom och fått honom att inse att han ska stötta mig, och att han inte kunde göra allt han gjorde, så har det blivit bättre. han tror att han kommer bli världens bästa morfar, och jag antar att han ska försöka!

5. dessutom, har du varit gravid en gång tidigare om jag fattar det rätt, varför fungerade det inte då?
- Om du skulle läst inlägget lite längre ner, från i fredags, så tror jag du har svar på frågan. jag och daniel fick missfall i januari, och det var väl det som gick galet förra gången.


hoppas du fick svar på det du ville, annars får du fråga igen!